Vad händer vid Djupvågsbehandling och hur behandlar man hästen?

Vad händer vid Djupvågsbehandling och hur behandlar man hästen?

  • Ivar Bohlin ringde upp Märta Lindqvist för att kolla om hon hade några nya behandlingstips, främst för galopp, hopp och travhästar.
  • Märta funderade och återkom med en uppdatering kring vad som händer vid Djupvågsbehandling
  • … och hur hon använder sig av det vid Djupvågsbehandling av hästar

Hur fungerar Djupvågsbehandling?

För det första så upplever jag att maskinen jobbar på olika nivåer med flera saker samtidigt.

Den påverkar förmodligen både nervsystem och både indirekt och direkt på muskulatur, fascia och vätskeflöde i kroppen.

Muskulaturen tycks släppa, inte genom mekanisk töjning som då man jobbar manuellt med händerna, utan genom att signalen som säger åt muskeln att hålla kontraktion släpper.

På så vis lossar även djup spänning fullständigt och utan de små bristningar och blödningar som kan uppstå vid tuff massage av korta muskler.

Här släpper spänningen mjukt och ”av sig själv” sedan kroppen stimulerats med maskinen.

Tränande personer med mycket bra kroppskontroll och kroppsmedvetenhet berättar hur kroppen känns lättare och mer vaken efter en behandling. Hur muskelkontakten ökar och kroppen känns yngre och lättare.

Sedan stimulerar vibration och skakning vätskemängd och flöde i bindvävens hinnor och glidlager. Svullna personer vittnar om hur de blir av med lymfödem, alltså samlad vätska som ligger och stör cirkulation och skapar för högt tryck i vävnaderna.

Torra områden som upplevs fastklibbade får normal glidförmåga och vätskemängd under hud och mellan muskler.

Den mekaniska vågrörelsen från maskinen ger en behaglig men djupgående påverkan som känns att den kommer igenom djup spänning, men utan att vara smärtsam som de flesta andra djupgående behandlingar som finns.

Hur kan man Djupvågsbehandla hästen?

  • 1. Nacken. Jag behandlar sällan länge och ibland inte alls ända upp bakom och kring atlaskotan. Det för att påverkan där ofta kan härledas ifrån ett kort nackband och strama halsmuskler som ökar belastningen på första nackkotan. Att fokusera för tidigt och för mycket på nacken kan ge jobbiga följder för hästen. Bättre då att först jobba med hals och bogar och sedan se om problemen högre upp kvarstår.
  • 2. Halsens överlinje (m.rhomboideus) Är ofta kort och stram på både trav och galopphästar. Inom dressyren utvecklas den delen mer, i alla fall önskar man en stark och flexibel överlinje, då hästarna stretchas mkt framåt och nedåt samt jobbar mot att bära sig mer bakifrån. De flesta löphästar inkl hopphästar har hög belastning fram och får en kort och stum halsöverlinje. Behandlar man den släpper även tryck bakom öronen då rhomboideus fäster i ett kraftigt ligament som löper upp i nacken.
  • 3. Mitten av halsen. Här kan man komma åt främre delen av framdelens upphängning och stötdämpande delar som fäster innanför bogarna och håller upp hästens framdel. Att jobba noggrant nertill i det här området kan hjälpa låsta bakre halskotor där man i studier sett mkt skelettförändringar och slitage på hästar. Trycket här är stort på de flesta hästar.
  • 4. Underhalsen (m.brachiocephalicus) Lång muskel som lätt överjobbas om framdelen belastas hårt. Om hästen ligger ner tyngre på en bog kan denna muskel vara kort på samma sida då den hjälper till att föra fram bogen i rörelse. Den har mkt långa fibrer och är känslig för att få maskinen direkt på sig. Här kan man fokusera på att lossa hela bogen i första hand och sedan försiktigt komma in över brachiocephalicus. Den går lätt i kramp om den är känslig och det kan skrämma hästen. Kan även ha hormonell påverkan hos många ston och vara mkt känslig och retlig.
  • 5. M.supraspinata. Ofta kort och stum. Behandla ej på spina scapula, ben-åsen mitt på bogbladet, utan jobba igenom själva muskeln.
  • 6. Samma här med m.infraspinata, den undre skulderbladsmuskeln. Efter att utsida bogblad behandlats brukar jag sätta maskinen nertill ovan bogleden och sakta dra maskinen uppåt mot manken, på båda sidor om spinan för att maximalt lossa stram bindväv under huden.
  • 7. M.triceps. Känn igenom hela triceps och behandla allt som är stumt. Vanligt att hästar sträcker de här delarna och har problem i en sida och ibland liksidigt korta fibrer djupt in ovan armbågen.
  • 8. M.biceps brachii. Då denna är kort ligger långa bicepssenan och trycker över bogspetsen. Det kan orsaka inflammationer och smärtor i bogled. Behandla loss hela biceps för att få full frihet i bogleden.
  • 9. Underarm. Brukar gå igenom den främre delen stående, ej på benutskottet mitt mellan extensor och flexor i underarmen (mitt på utsida)
  • 10. Baksida underarm samt de böjsenor som muskeln sitter ihop med brukar jag behandla med lyft ben. Annars slår och smäller maskinen mot känsliga senor och mot ben. Med lyft ben kan benet fjädra undan och det är inga problem att gå igenom överallt i de nedre delarna samt hoven.
  • 11. Se ovan
  • 12. Ryggen. Behandlas både nära taggutskotten och längre ut ovanför revbenens utskott. Jag brukar rikta maskinen snett in under rygg filéerna då jag behandlar de yttre delarna. Om ryggen är mkt öm kan man behöva gå igenom försiktigt, sedan gå över till ett annat område så lite kramp hinner lossa innan man fortsätter. Hela ryggen ska vara lätt att flytta svagt. Om den är konkav och stram och drar ihop mer vid tryck är den för spänd och öm. Där kan det dock vara bättre att behandla lite, vänta och göra mer efter en stund.
  • 13. Ländens yttre delar. Här är det ofta mkt spänt och dessa delar kan hålla bäckenet i ett snett läge. Så även om man manipulerar och ”rättar till” ett snett bäcken, kan det dras tillbaka snabbt om länden är kort på en sida, eller på båda sidor. Länden blir ofta stram på travarna då de lätt låser ihop ryggen och travar på med benen men med stilla bäcken. Samma på ridhästar som inte ryttaren lyckas rida ”igenom” korrekt. Får man loss länd och gluteor samt höfter blir travet mer ekonomiskt och smärta från klämda nervrötter undviks. Jag brukar lägga mest tid här, samt kring höfter och bakdelens muskler, då det är här kraften utgår.
  • 14. M.gluteus. Här finns ofta spår av mjölksyra och nervvärk. Ibland knutor eller strängar längs en störd nerv, samt strama partier där huden är som klistrad mot underlaget. Jag brukar börja med att punktbehandla för att börja lossa allmän spänning, sedan både ”dra bindväv/hud” och gå djupt. Noga kring höfter för att få med ev. korta m.piriformis som låser bakbenen lite ”utåttåade” och kan klämma nerver.
  • 15. Bakknän. Ofta är utsida/främre del av knäets muskelpaket ansträngt, speciellt i det bakben som har starkare påskjut. Noga nära lårbenet och bra att rikta maskinen snett bakifrån och fram/upp för att lossa de starka stora påskjutande knä/lårmusklerna.
  • 16. Höftkammen är en ”galge” för stora och många fasciastråk. Här fäster och hänger många delar fast och trycket är stort. Jag brukar jobba runt och känna om vävnaderna ger efter och har lite marginal, eller om det känns stramt och kort även stillastående.
  • 17. Skanken, m.gastrocnemius. Kan vara kort om hästen haft problem med fäste, eller varit stel i högre delar och överjobbat påskjutet. Andra orsaker finns såklart men oavsett så kan man lätt jobba igenom den här delen för att släppa även ytliga och djupa böjsensmuskulaturen.
  • 18. M.tensor fascia latae. Fasciastråk+muskel som kan bli mkt stram på en eller båda sidor.
  • 19. Korsbenet. Jag brukar gå igenom tätt intill hela korsbenet för att då vara säker på att fästen mot korset är ok samt behandla de nerver som passerar ut från korset. Ofta lägger sig sneda och låsta skelettdelar till rätta av sig själv då de mjukdelar som dragit snett släpper efter. Skelettet vill ligga i balans. Om det inte lossar av sig själv kan skicklig manipulation hjälpa till, men oftast behövs det inte. Det är samma med ansträngda SI-leder som kan klibba samman och göra ont. Om trycket över området kring länd och gluteor släpper så börjar oftast lederna fungera av sig själva. Jag har sett flera exempel på hästar som krävt upprepade kiropraktiska behandlingar men efter att mjukdelarna härbehandlats så låser sig inte SI-lederna längre.Dock är det svårt att få full effekt om det är för stor grad av inflammation i området. Då kan antiinflammatorisk behandling krävas.

Övriga tips är att byta område ofta och inte vara kvar och nöta på samma plats för länge. Kroppen kan vara lite seg i sitt svar, så går man vidare och behandlar en annan del och sedan återvänder så har det ofta hänt mkt!

Fasciadrag av hud kan bränna och göra ont, så förbered med uppmjukande punktbehandling innan.

Var lyhörd med hur det känns, en rygg som drar ihop i försvar blir inte lika väl behandlad som en där man anpassar trycket så hästen törs stå avspänt och muskeln syresätts och går att flytta på med maskinens spets.

Relaterade inlägg